När normala regler upphör att gälla är det Melodifestival

Så var det då Melodifestival igår igen. Jag kan inte låta bli att fascineras. Fyra miljoner svenskar bänkade, samtidigt, framför TV:n (känn på den, alla som tror att TiVo och liknande kommer att förändra TV-tittandet i grunden). Och den överlägsna vinnaren är en kille i bar överkropp och platåskor. Det är faktiskt rätt knasigt. Men roligt. Jag undrar vilket behov som Melodifestivalen egentligen tillfredsställer. Är det glamourbehovet? Freakshow-grejen? Skvalllerfrossan? Eller är det helt enkelt jätteskönt att nästan alla i hela Sverige under ett par veckor i trista senvintern har något gemensamt? Det är i alla fall därför jag kollar. Man blir helt enkelt off om man inte följer med i svängarna.

Däremot undrar jag vad det blev av ACNEs stora schlagerkampanj. Jag har inte sett något utom stripade bilar. Någon annan som vet?

PS. Jag tycker att Andreas Johnsson var mycket bättre än the Ark. Den var inte dålig heller, men de kan bättre. Och jag är hyfsat skadeglad över att Sanna Nielsens rip-off inte gick hem. Någon form av kretivitet bör man väl i alla fall visa. Vindmaskinen var helt enkelt för mycket.