Monday, March 05, 2007

Bara skola

Äntligen hemma efter en lång dag med kulturrelaterat projektarbete i den kvävande datasal 4. Det märks att man går sista året nu. På en dag lyckades tre personer producera 17 sidor fungerande text. Inget tjafs,liksom. Nu korrläsning, komplettering och slutdiskussion. Sen klart. Arbetet utgår från den facila frågeställningen Varför gör Lowe Brindfors så bra reklam för Folkoperan? Vi är inte helt klara men har hittills kommit fram till följande:

1. Båda partnerna tjänar på samarbetet, så båda vill stanna kvar. Det gör att de anpassar sig till varandra.
2. Folkoperan har en affärsidé som går ut på att ta risker och vara nyskapande.
3. Folkoperan är ett litet företag med korta beslutsvägar.
4. På båda sidor finns rätt personer på rätt platser. Duktiga människor = bra reklam.

Sådärja. Ett litet recept för hur en liten kulturorganisation och en stor byrå får ihop det och lever lyckliga i alla sina dagar. Nästa uppgift tack.

En annan fantastisk sak som har hänt är att del 1 av Emmas och min stora uppsats nu är i produktion någonstans i webbvärlden (jag kan säkert inte säga var utan att paja den statistiska säkerheten). Där dammsuger vi besökare på en viss kampanjsajt på information, som sedan ska stötas och blötas tills vi vet ALLT om fenomenet kampanjsajter. Ska bli jättespännande. Martin Jönsson skrev om kampanjsajter i SvD igår. Hans resonemang är inte tokigt. Problemet är bara att inget av det är bevisat. Än. Där kommer vi in i bilden. Håll utkik här för senaste rapporterna om hur arbetet fortskrider.

Jag blev dock varnad innan vi satte igång för hur överjävligt det är att göra undersökningar på webben. Varenda mardröm har hittills blivit infriad, och vi är långt ifrån klara än. Jag säger så här: det finns snälla människor med makt och dumma människor med makt. Och så finns det webbyråer. Det kan inte vara hälsosamt att ha så många människors liv och psykiska stabilitet i sin hand.

Nu ska jag repetera min 107 Advanced Business English: The long presentation (är inte det en lite mosägelsefull titel på en uppgift?)I morgon klockan 8.15 står jag och håller en tio minuter lång påhittad presentation inför 15 totalt ointresserade människor. Tänk på mig då.

10 Comments:

Anonymous Anonymous said...

"1. Båda partnerna tjänar på samarbetet, så båda vill stanna kvar. Det gör att de anpassar sig till varandra.
2. Folkoperan har en affärsidé som går ut på att ta risker och vara nyskapande.
3. Folkoperan är ett litet företag med korta beslutsvägar.
4. På båda sidor finns rätt personer på rätt platser. Duktiga människor = bra reklam."

Hoppas att du skämtar. Har Handels helt släppt all akademisk nivå?

9:32 AM  
Blogger Nina said...

Ja, naturligtvis har Handels bestämt sig för att sluta vara ett akademiskt lärosäte. Därför har vi inte baserat våra slutsatser på teori och ett akademiskt resonmang. Dessutom innehåller arbetet inte en enda referens. Lite som vissa kommetarer på vissa bloggar, faktiskt.

12:03 PM  
Anonymous Anonymous said...

Man kan ha alla teorier i världen, men att säga att ett samarbete båda tjänar på och att rätt folk på rätt plats borgar för bra resultat är ju att slå in vidöppna dörrar.

Har ni inte med någonstans också att "bra reklam, är reklam som är bra"? Det skulle platsa i den där listan.

Behövs inga referenser, bevisen finns ju på din blogg...

12:35 PM  
Anonymous Anonymous said...

Jag tycker det är ett underbart arbete med imponerade manus och skådespelare. Nina i huvudrollen och Liv och Albin som skickliga birollsinnehavare. Har inte streckläst arbetet men det behövdes inte. It had me at hello..

1:34 PM  
Blogger Nina said...

Till den anonyme försvararen av akedemins arv: Sedan när handlar akedemisk forskning om att slå in dörrar? Vad jag vet så handlar det om att testa och/eller skapa teori. I ett arbete med abduktiv ansats, som det vi håller på med, gör man både och. Vi testar alltså om kulturteori (Bourdieu, Fiske m.fl., hör gärna av dig för referenser) kan förklara hur Folkoperan lyckas överkomma hindren som en kulturorganisation stöter på vid försöken att kommersialisera sig. Vi kommer fram till det jag skriver i inlägget, vilket ger ett väsentligt bidrag till teoribildningen.

Dessutom kan jag tillägga att de flesta samarbeten mellan byrå och kund drivs främst på ekonomiska incitment. Det är inte alls ovanligt att den ena "tjänar" mer än den andra på samarbetet. Dessutom förringas ofta betydelsen av individen (framför allt på köparsidan) när man gör studier av samarbeten av det här slaget.

Dörren kanske inte är så öppan ändå.

1:47 PM  
Anonymous Anonymous said...

"vilket ger ett väsentligt bidrag till teoribildningen"

Kliv ner från höga hästarna, ett arbete ni skriver ihop på en dag är knappast teoribildande.

Du tar upp många intressanta saker i din blogg Nina (och en hel del ointressanta, men dessa kan vi lämna åt sidan), men ditt problem är just det du tagit upp, att även när man håller med dig i sak så är din argumentation oftast av det slag att det blir jobbigt.

En gnutta ödmjukhet skulle vara en viktig ingrediens på vägen till att bli en insiktsfull planner, för just nu är du väldigt raljant, kategorisk och onyanserad i dina resonemang i alltför många ämnen.

Ditt inlägg om fackkampanjen var i nivå med Ebba von Sydows "jag är arbetarklass". Tills du slipat bort såna drag kommer du få stå ut med att få påhopp om nepotism, vare sig de personerna har rätt eller inte.

Att du är "ung" i ditt sätt att argumentera handlar inte om att kritisera din ålder, SÅ mycket borde du väl ändå förstått Nina.

4:00 PM  
Blogger Nina said...

det känns lite konstigt att bli kallad kategorisk och raljant av en person som kommenterar inlägg med saker i stil med "skämtar du" och inte ens kan stå för sina åsikter nog att signera med sitt namn. Men det åt sidan.

Jag förstår att du inte gillar allt jag skriver, och jag är alltid öppen för synpunkter. Däremot måste du då kunna tåla att jag argumenterar tillbaka. Även om jag är "jobbig". Och har du inte förklarat varför du tycker något, tar jag för givet att du inte har någon bra anledning. Då blir jag raljant, eftersom jag tycker att det är sorgligt med människor som inte kan stå för sina åsikter.

När det gäller mitt inlägg angående SEKOS kampanj blir jag mycket glad över att du jämför det med Ebba von Sydows arbetarklass-citat. Enligt mig är det ett av de mer briljanta saker som har sagts på senare år. Att jag var på rätt väg verkar många planningkollegor också tycka, som har givit mig positiv kritik för just det inlägget.

6:36 PM  
Anonymous Anonymous said...

en ödmjuk planner är en planner som borde byta karriär. Bli servitör eller barnprogramledare kanske. jag vet inte riktigt. Det är också fina jobb, alla behöver inte bli planners. Kom ihåg det, alla barn som läser detta. Så kanske vi slipper bittra anonyma kommentarer i plannerbloggar i framtiden..

Det akademiska, "resonemanget på de höga hästarna", är vad som för praktiken vidare. Förstår man inte logiken bakom en akademisk ansats blir kritiken mot den bara missriktad. Om man i det här fallet kan det skapa implikationer för hur fler kulturinstitutioner kan nå ut till en större publik, så är det något bra. Det är ett problem i kultursverige; utövarna finns, men inte publiken. Syftet med kultur är på något sätt, till viss del, att publiken ska ta del av den.

Själv hoppas jag att det alltid finns personer som vågar sitta kvar på de höga hästarna - vågar vara kaxiga och stöddiga och egensinniga och testa nya idéer. Även de idéer som inte alla tror på. Då tror jag i alla fall att man kan bli en bra planner. Eller vad man nu vill hålla på med.

6:42 PM  
Anonymous Anonymous said...

Ok, så en planner med ödmjukhet och empati är en dålig planner? DÅ har man nog missat vad planning går ut på.

Men fine, vill man fasa in sig i den konservativa reklamvärldens värderingar att man alltid vill nå "35-nånting som kör Range Rover och bor på Lidingö", för att sån är man själv, alla man umgås med och därmed hela världen, så är väl det bra.

Jag är själv småföretagare och har väl en sisådär 350 högskolepoäng ett par examina i olika ämnen, så att försöka angripa mig att inte förstå den akademiska världens förtjänster är bara löjligt. Men därför också valet att vara "anonymous", för att det är synpunkterna som är relevanta, inte personen.

Bristen i att hylla von Sydows patetiska sparkande uppifrån och själv snacka om familjens företagande och frånvaro av VAB etc etc är att du Nina nu åtnjuter en uppsida av det med att hänga i Åre, mingla i Cannes och få bli kritiserad för nepotism - hur många som står och packar fisk i någon fabrik för 70 spänn timmen med vetskapen om att de om 20 år kanske tjänar 80 har möjligheten till den uppsidan.

Jag gillar inte fackföreningar och tycker exempelvis att blockaden i Göteborg i det närmaste var att jämställa med organiserad beskyddarverksamhet.

MEN och det här anser jag vara den relevanta implikationen för planningarbete - man måste kunna se kampanjen från DE BERÖRDAS SYNVINKEL.

Inte med perspektivet från en innerstadstjej som går på Handels, redan har jobb och bekymrar sig mest om huruvida det är Riche eller Grodan som gäller i kväll.

Om du inte inser att du tillhör en liten och priviligierad grupp kan det bli svårt att ta fram insikter mot andra målgrupper med.

Men snart är det väl full anstormning här, för man får ju inte kritisera likriktningen, då blir det ett jävla liv i den bransch man är i.

Förmodligen kommer jag även att bli beskylld för att vara vänstersympatisör och annat som är jäkligt typiskt för inskränktheten. Men i så fall sp är det bara ytterligare bevis för brist på insikt och förståelse, precis som med kritiken mot att förstå akademins bidrag till världen.

7:00 PM  
Blogger Nina said...

Först och främst: Tack Albin.

Och sen då igen till min anonyme diskussionsparner: För att vara så duktig som du anser dig vara på målgruppsinsikter, drar du förvånansvärt förhastade slutsater om din målgrupp i det här fallet (som jag antar är jag).

Mitt inlägg om SEKO hade inget att göra med fackföreningarnas vara eller inte vara eller faktumet att jag kommer från en priviligerad bakgrund. Som du säkert vet, så blöder fackföreningarna något otroligt just nu. Medlemmarna lämnar, eftersom de inte ser poängen med ett medlemskap. Enligt undersökningar är just fackets gammalmodighet en stor anledning till att medlemmarna går ur.

Med detta i åtanke tror jag att fackförbund som fortsätter med vi och dom-retoriken gräver sin egen grav, framförallt med tanke på händelser som salladsbaren i Göteborg.

Om det gamla inte funkar, ska man prova något nytt. DET är min professionella åsikt och baseras inte på faktumet att jag ibland är i Åre eller att jag besökte Cannes förra sommaren eller att min pappa är VD för en reklambyrå, eller något annat man kan ha emot mig. Det baseras på den enkla insikten att fackets medlemmar inte stöttar den gamla retoriken.

Men som småföretagare med 350 högskolepoäng kanske du inte hinner ta dig tid att faktiskt prata med någon ur målgruppen innan du bestämmer dig för vad de borde tycka.

8:30 PM  

Post a Comment

<< Home