Back in town
Nyss hemkommen från det stora vita. Taxin hämtade den okristliga tiden 04.25 i morse, så dagens arbete blir lite si och så. Men vilken helg! Det måste ha varit en av de bästa skidupplevelserna jag någonsin har haft. Liten sammanfattning av Åre v. 6 2007:
Bäst
1. Skidåkningen. Har aldrig sett något liknande. Temp ner mot -25 de första dagarna, men strålande sol och inte en människa i backen. Vi åkte manchester fram tills klockan tre på eftermiddagen. Och tröttnade man på det fanns det mängder av fluffigt gnistrande puder i skogen. Och man fick omedelbart bord för fem personer på Ullådalsstugan klockan halv ett. Helt sjukt.
2. Anja. Det var riktigt, riktigt kul att stå och hoppa och stampa fram Sveriges största stjärna till sitt tredje raka guld. Den människan är inte riktigt klok. Om jag fick bli Gud för en dag skulle jag be att få låna Anjas psyke.
3. Carlsberg. Stolt huvudsponsor av VM. Ofta tycker jag att sportsponsring kan bli lite hur tänkte de nu? Men Carlsberg äger VM, från gaten på Arlanda in till sista ölen på Bygget. Smart och genomtänkt. Dessutom är det ju faktiskt gott öl som gav ett antal golden moments under helgen. Som att få varva ner efter bastun med en öl snabbkyld i en snödriva. Eller att skåla med när man satt i soffan och såg Anja regera kombinationen. Eller att kyla ner sig med på ett dansgolv där 75 schlagerdängor på raken får svetten att droppa. Och så.
Sämst
1. Inga människor. Det var bra för vår skidåkning, men trist för resten. Hur är det möjligt att anordna ett alpint VM, med svenska stjärnor på rad, i en mycket tillgänglig skidort som har en av de bästa snövintrarna på länge, utan att locka några besökare? Utan att lägge för mycket skuld på någon enskild så misstänker jag att det var dumt att marknadsföra eventet som "Åres biggest ever party" (jo, så lyder pay-offen). Åre är alltid party för vissa. Men för de flesta är det ändå skidåkningen som är det viktiga. Åre har rustat upp systemet till topp inför VM, och tävlingarna är bara några timmar om dagen. Alltså kanonläge för att ta tidigt sportlov. Hur kunde Ogilvy Destination missa det?
2. Inga tjejer. Hänger ihop med punkt 1, men mer störande än man kan tro. Det är omöjligt att göra ett "biggest ever party" när 95% av besökarna är av samma kön. Det blir bråk, frustration och jobbigt tafsande på dansgolvet för de ca 7 tjejer som faktiskt fanns i byn. Fulla, medelålders, sydeuropeiska män does not a party make. Också något att tänka på när man marknadsför ett sportevenemang.
3. Att flyga hem klockan 06.30 på en måndagmorgon. Vad i helskotta tänkte vi på?
Men i sammanfattning var helgen mycket lyckad. Nu är det dags att ladda om. Så fort den här sega dagen är över.
Bäst
1. Skidåkningen. Har aldrig sett något liknande. Temp ner mot -25 de första dagarna, men strålande sol och inte en människa i backen. Vi åkte manchester fram tills klockan tre på eftermiddagen. Och tröttnade man på det fanns det mängder av fluffigt gnistrande puder i skogen. Och man fick omedelbart bord för fem personer på Ullådalsstugan klockan halv ett. Helt sjukt.
2. Anja. Det var riktigt, riktigt kul att stå och hoppa och stampa fram Sveriges största stjärna till sitt tredje raka guld. Den människan är inte riktigt klok. Om jag fick bli Gud för en dag skulle jag be att få låna Anjas psyke.
3. Carlsberg. Stolt huvudsponsor av VM. Ofta tycker jag att sportsponsring kan bli lite hur tänkte de nu? Men Carlsberg äger VM, från gaten på Arlanda in till sista ölen på Bygget. Smart och genomtänkt. Dessutom är det ju faktiskt gott öl som gav ett antal golden moments under helgen. Som att få varva ner efter bastun med en öl snabbkyld i en snödriva. Eller att skåla med när man satt i soffan och såg Anja regera kombinationen. Eller att kyla ner sig med på ett dansgolv där 75 schlagerdängor på raken får svetten att droppa. Och så.
Sämst
1. Inga människor. Det var bra för vår skidåkning, men trist för resten. Hur är det möjligt att anordna ett alpint VM, med svenska stjärnor på rad, i en mycket tillgänglig skidort som har en av de bästa snövintrarna på länge, utan att locka några besökare? Utan att lägge för mycket skuld på någon enskild så misstänker jag att det var dumt att marknadsföra eventet som "Åres biggest ever party" (jo, så lyder pay-offen). Åre är alltid party för vissa. Men för de flesta är det ändå skidåkningen som är det viktiga. Åre har rustat upp systemet till topp inför VM, och tävlingarna är bara några timmar om dagen. Alltså kanonläge för att ta tidigt sportlov. Hur kunde Ogilvy Destination missa det?
2. Inga tjejer. Hänger ihop med punkt 1, men mer störande än man kan tro. Det är omöjligt att göra ett "biggest ever party" när 95% av besökarna är av samma kön. Det blir bråk, frustration och jobbigt tafsande på dansgolvet för de ca 7 tjejer som faktiskt fanns i byn. Fulla, medelålders, sydeuropeiska män does not a party make. Också något att tänka på när man marknadsför ett sportevenemang.
3. Att flyga hem klockan 06.30 på en måndagmorgon. Vad i helskotta tänkte vi på?
Men i sammanfattning var helgen mycket lyckad. Nu är det dags att ladda om. Så fort den här sega dagen är över.
posted by Nina at Monday, February 12, 2007
3 Comments:
Det var rätt rejält med folk där i lördags i varje fall ;) ...
Och jag träffade marknadschefen för VM och han påpekade att folket brukar komma till slalomtävlingarna som ju går av stapeln i slutet av den kommande veckan.
Jag har också hört det, men varför det liksom? Med alla förutsättningar som en VM-vecka i Åre har tycker jag att man borde sätta ambitionen att ha massor av folk hela tiden. Sverige har ju tom bra fartåkare nu.
Nina, du är ALLTID välkommen att blogga från Magasin Åres kontor när du är uppe.
Post a Comment
<< Home