Dans med tunna argument

Ett snabbt inlägg innan jag ska börja jobba, i ultrarapid. Tentan närmar sig med stormsteg (på onsdag smäller det) och jag har en del att göra innan dess, om man säger så.

Helgens Winnerbäck var toppen. Fast lite långt. Efter 2 timmar och 20 minuter hade jag ont i fötterna och dessutom verkligen fått bekräftat att det mesta han gör låter likadant. Men stämningen var grym. Tycker att man måste gå på minst en sån konsert varje sommar.

Eftersom jag gillar språk och så kunde jag inte låta bli att läsa en debattartikel på Aftonbladet.se av någon som hette Anne Gjeldtrup, som sitter i växeln på tidningen Varbergsposten. Hon är upprörd över att det svenska språket förfaller. Hon ställer upp några sköna argument.

1. 9 av 10 svenskar säger jag ska ringa han istället för jag ska ringar honom. (Undrar hur den undersökningen lät: Hej, jag heter Anna och ringer från Hermelin Research. Kan du fylla i slutet på den här meningen: Jag ska ringa till...)

2. När man påpekar brister i svenskan får man alltid höra att "det nog är något dialektalt."(Vad var det jag sa om överanvändningen av "man"? Om Anne levde som hon lärde skulle hon skriva "När jag påpekar brister i svenskan får jag höra att det nog är något dialektalt eftersom jag är oförskämd som anmärker på människors sätt att prata och andra omkring mig försöker släta över mitt klavertramp")

3. Om vi bytte till amerikansk engelska skulle språket bara bestå av fuck, motherfuck, son of a bitch, fuck you etc. (Eftersom det är så alla amerikaner pratar. Det vet man ju.)

Så vad är lösningen? Inte helt klart, men jag undrar om någon av Annes kollegor har påtalat för henne att det inte spelar någon roll hur korrekt man skriver om man inte har några korrekta argument.