På undantag

Nu är det höst. På väg till skolan idag höll jag på att blåsa bort. Vinglade lite tveksamt på cykeln, men blev livrädd för att bli överkörd så hoppas av och ledde den istället. Allt på grund av en orkanliknande vind. Tur att jag klippte av håret för två veckor sen, annars hade jag inte sett klok ut idag.

I lördags var det kräftskiva ute i Bromma. Det var trevligt, men ack så kallt. Efter kräftor, öl och snaps delade jag taxi in till stan med några nyträffade skolkamrater.

Jag brukar inte skämmas inför taxichaufförer, med tanke på hur mycket de lär se under sina nattkörningar (jag kan inte vara värst). Men i lördags var det faktiskt pinsamt. Handels är en fin gammal institution där man lär sig jättemycket och där de flesta är jättetrevliga. Så finns Undantagen. Fyra av dessa åkte jag taxi med. Under färdens resa hann de alla skrika "LAROY" och "WHITE ROOM" och "UTECOMPAGNIET" och "HANDELS" i sina mobiltelefoner så många gånger att jag inte trodde det var fysiskt möjligt. Detta toppades med några konstateranden om hur fulla och rika de var samt hur många tjejer de (ytterst tveksamt) skulle fixa under kvällen. Märk väl att dessa människor är närmare 25 år gamla. Inte 16, inte 18, inte ens 21. Utan 25. Det är inte OK. Det är så pinsamt att ingen borde kunna göra något sådant någonsin. Ännu värre är att Undantagen tror att de faktiskt är häftiga. Och jag satt mest och hoppades att taxichauffören inte skulle tro att jag var kompis med dem. Dessa skall styra Sverige om några år.

Nåväl, resan tog slut och jag fick ett McDonald'smeal och några avsnitt av Friends innan jag somnade. Fast på söndagsmorgonen skämdes jag fortfarande över Undantagen, så jag funderade på att skriva en insändare och liksom rädda mitt anseende. Men det finns nog ingenstans att skicka en sån, så jag får utlopp här på bloggen. Och längtar efter att få ett riktigt jobb, så jag slipper försvara Handels hela tiden.